Vad gör att eleverna känner sig anställningsbara efter Hotell & restaurangprogrammet, och vad tycker eleven är viktigast för att vara anställningsbar? Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med elever i årskurs tre på gymnasiets Hotell & Restaurangprogram. Respondenterna kommer från tre olika gymnasieskolor i sydöstra Sverige och är intervjuade några veckor innan de slutar sin utbildning. Eleverna anser att det viktigaste för anställningsbarheten är att vara trevlig, social, flexibel och anpassningsbar. På frågan om vad det är som gör att eleverna känner sig anställningsbara efter tre år på Hotell & Restaurangprogrammet anser de flesta att deras stora styrka är att de är trevliga och sociala..

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet..

Vi ansvarar för och utbildar våra elever under tre års tid därefter släpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts. Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ studie och med hjälp av en enkätundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. Enkäten skickades till samtliga elever i två klasser som avslutade studierna på Hotell- och Restaurangprogrammet olika år och på skilda platser i landet. Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att elevens syn på Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nämnvärt beroende på vilken del av landet eleven bor..

Syftet med arbetet är att förstå vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lärare på hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det är en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

Hotell & Restaurangprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundläggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper också förmedla en förståelse för hur det ser ut på en arbetsplats och vad som förväntas av eleverna på arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anställningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krävs det då för att göra dem anställningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) påpekar att i bedömningar får ingen hänsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anställningsbarhet inom en krävande servicesektor.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet har tillägnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit användbar kunskap. För att uppnå syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssätt där jag har intervjuat sju personer ur ovannämnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillägnat sig användbar kunskap, bland annat i förmåga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var däremot endast ett fåtal av dem som uppgav att de lärt sig att tänka kritiskt och granska fakta.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrån det konstruera en kursplan för nämnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lärares arbete på yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers på samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lärare på hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgångspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lärarna att det är svårt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att få tid till att samarbeta med andra lärare.

Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena..

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare på ett yrkesprogram arbetar med ämnesintegrering i ämnet matematik, svenska och karaktärsämnen på hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lärarintervjuer få inblick i hur lärare uppfattar ämnesintegrering mellan kärn- och karaktärsämnen. Meningen var att ta reda på i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kärn- och karaktärsämneslärares sätt att se på ämnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring ämnet och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd till ämnesintegrering men att det inte sker i så stor utsträckning på den aktuella skolan. Det framkommer att ämnesintegrering upplevs motiverande för både lärare och elever, samtidigt som kommunikationen lärarna emellan brister.

Hur stämmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrån de styrdokument som utbildningen är uppbyggd av och hur representanter från näringslivet ser på vad som krävs av nyutbildade kockar. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod bestående av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar på att skolan och branschen till stor del har två olika synsätt av de krav och kunskaper som ställs på nyutbildade kockar..

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infärgning på Hotell- och restaurangprogrammet. Forskningsfrågorna bestod av hur infärgning förändrar elevers intresse till kärnämnen och vilka kärnämnen de ansåg var viktiga för karaktärsämnena samt om deras studieresultat påverkats av infärgningen och hur eleverna såg på ett samarbete mellan olika ämnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs tre. Resultatet visade att infärgning inte förekommit i så stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förändras för att intresset skulle öka för kärnämnena, de poängterade att intresset berodde på dem själva.

Syftet är att studera vilken uppfattning en grupp elever och handledare har om den nya lärlingsutbildningen som har startats på försök.Skolverket vill satsa på en lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen innebär att eleverna är på en arbetsplats flera dagar i veckan, oftast 3 och sen läser de kärnämnen inne på skolan resterande tid. Handledare är den person som tar hand om eleven på arbetsplatsen och ser till att kursmålen följs i utbildningen. Metoden vi har använt oss av är intervjuer och enkätfrågor. Vi kom fram till att skolans handledare kände sig lurade både tidsmässigt och ekonomiskt.

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på om ett betyg i service och bemötande är aktuellt och efterfrågat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sådant betyg skulle tänkas få för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som värderas väldigt högt och ställa detta i kontrast till skolan och hur lärare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslärare på hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare på tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lärarna och APU-handledarna är gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera år. Undersökningen visar att lärare och APU-handledare är positivt inställda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angående vem som har behörighet att sätta betyget samt vem som ska få ta del av betyget. Forskningen tyder på att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start då det kan skada elevens självkänsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.